Sagan om år 2008 inleddes i Svartåsvallen i Härjedalen, där jag tillsammans med min dåvarande sambo och hennes familj och vänner firade nyårskvällen med raketer och festligheter. Vi det tillfället visste jag inte mycket om det stundande året. Och inte brydde jag mig så mycket heller, allra minst brydde jag mig nog om morgondagen.

När jag 363 dagar senare sitter och sammanfattar mitt 21:a år i livet blir jag ganska nöjd med vad jag åstadkommit. Jag har gått från att enbart varit studerande, till att förutom det även kunna titulera mig som croupier, vice ordförande, fotograf och nu senast som webbdesigner.

Jag är nu 20 år, det är en femtedels sekel, en ganska kort om man ser till hela mänskligheten. Det är också en väldigt kort tid man har på sig att genomföra det man vill. Jag har alltid vuxit upp med personer som är ett år äldre än mig, därför har jag aldrig fått känna mig särskilt gammal. Men den 29:e februari i år kunde man ändå vara rätt nöjd med att fira sin 20:e, och inte 5:e födelsedag. För 1988 var det bara frågan om timmar från att födas på skottdagen.

Min födelsedag firades på kårhusets skottårsfest och vid midnatt blev jag 20 år. Några veckor innan kom min dåvarande sambo Johanna med förslaget att vi skulle bli croupierer, ni vet såna som spelar av folks pengar på krogen. Ett extraknäck var lockande och det hela sågs som en utmaning. Efter en knapp månads utbildning var man sedan anställd på Cherry Casino. Aldrig glömmer jag nervositeten på mitt första provpass den 12:e mars på Piraten i Karlskrona. Min allra första kund lägger in 1400 kr. Panik, hur gör man det här?! Men kvällen blev lyckad och idag är man en helt annan människa bakom BlackJack-bordet.

Förutom min 20-årsdag och min ”bonus-morfars” 70-årsdag, fyllde även min far hela 60 år i mars. Han fick för sig att bjuda familjen med respektive på en spa-weekend i Tallinn. Klart man ställer upp liksom. På skärtorsdagen flög jag och Johanna från Kallinge upp till Stockholm där vi mötte upp resten av familjen. En av resans största utmaningar var nog att få på en sjö-fobisk Johanna på färjan. Men väl i Tallinn var det mysigt, billigt och avkopplande. En perfekt semester från studierna.

Åter i Karlshamn färdigställde jag sedan ViktorRichardson.se, mitt visitkort på webben. I maj valdes jag till Vice Ordförande för den nybildade mediaföreningen Soundic Media, skapad som en ”moderförening” till webbradiostationen Soundic Radio som jag sedan 3 år sedan är aktiv i.

I Maj väntade nästa ”semester”. I många avseenden rena motsatsen till den avkopplande Tallinnresan. Det bar av till årets upplaga av den nationella studentfesten Absolut Gotland. Ytterligare en färja, lite alkoholintag, lite kiss på ”ringmjeuren”, några fyllespel och andra studentgalenskaper förgyllde ytterliggare en helg.

I juni var det sedan dags att lämna studierna för att sommarjobba lite grann. Genom skolan fick jag nys på ett soft sommarjobb som fotograf åt Studieförbundet Vuxenskolan som behövde film- och stillbildsmaterial för biodling. Jag spenderade många betalda timmar av sommaren i en bil runt om till bigårdar i södra Sverige. Trevligt.

I juli var det dags för semester. En semester som skulle innebära mer sysselsättning än jag upplevt så långt det året. På två veckor firade jag dels min mors och dels min mormors födelsedag, jag deltog i Soundic Radios sommarturné i Linköping och Karlshamn och han samtidigt med att få några dagars solsemester och några dagars fiskesemester samt uppleva Östersjöfestivalen i Karlshamn.

Efter några dagars vila från semestern bar det sedan av till sista delen av Soundics sommarturné. Nu på plats i Motala. Under min ledning fanns Soundic på plats i Varamobaden i Motala inför en fullsatt sandstrand och lysande sommarväder.

Vid denna tidpunkt allt väl och året hade gått som smort. Men snart skulle den ständig växande kurvan vända neråt en sväng. Johanna och jag insåg att vi, som klyschan låter, glidit ifrån varandra. Separationen ägde rum i början av september och på några få dagar hade Johanna flyttat ut ur lägenheten. Även jag ville ut ur den lägenhet vi hade spenderat ett och ett halvt år tillsammans i. Men jag skulle få vänta på den 3 månader långa uppsägningstiden.

September gick, och större delen av dagarna spenderades i mitt projektrum på skolan. Lägenheten blev stökig.

Oktober gick, Apple släppte den nya MacBooken som jag beställde. Oktober blev väntans månad, och lägenheten blev stökigare.

November gick, jag fick min nya dator, jag började praktisera på webbyrån Oribium och kurvan började stiga allt mer uppåt igen. Men lägenheten fortfarande stökigare. Flyttstädningen blev, så att säga, ett rent helvete. Rent blev det.

Efter en helgs webbradiosändningar på DreamHack i Jönköping med Soundic Radio återvände jag till Karlshamn för att ta itu med flytten. Efter några dagar var allt överfört till den nya lägenheten och sakta men säker blev det även ordning i den.

Jag, Lisa, Kim och Johanna bestämde oss för att under de återstående adventerna förgylla mina söndags-radio-sändningar med något lite extra. Vi tillsammans bildade programmet ”Lussebulle & Pepparkaka” på Soundic och hade julmys i studion i 3 timmar den 2:e, 3:e och 4:e advent.

Den 19:e tog jag sista krafttaget för att få allt perfekt klart i lägenheten, lagom till kvällens inflyttningsfest. Lägenheten befolkades av fler personer än planerat. Det blev också stökigare än planerat då några  tjejer hittade lite serpentiner i en låda. Dagen efter blev det storstädning på nytt, och därefter dags att, efter nästan 5 månader i södern, bege sig till mina rötter i Motala för lite traditionellt julfirande.

På onsdag avslutas år 2008 med en fest med vänner från min uppväxt. På plats i Linus studentlya i Växjö välkomnas 2009, ett 2009 som kommer att bli ännu bättre, som kommer att avsluta mina studier och kanske ta mig ut i arbetslivet, eller kanske utomlands, vem vet? Den som lever får se, och leva är precis vad jag ska göra. Det är mitt nyårslöfte.

Gott nytt år!